Den här bloggen behandlar en berättelse, nämligen den om besättningen på rymdskeppet il Perso. De är en brokig skara frihandlare som tar ströjobb som smugglare, handelsmän, eskorter och lite vad som helst annat för att ha råd att fortsätta flyga i sitt egna skepp. I framtidens mörker är det ett av de få ställen i solsystemet där de kan vara sig själva, fria från adelns och kyrkornas strypgrepp.
Berättelsen utspelar sig år 2700, i samma verklighet som Den yttersta domen, ett svenskt rollspel som håller på att skrivas av LoST. Det utspelar sig i vårat egna, välbekanta solsystem. Efter att Jorden föll offer för en mystisk själapest som förutspåddes av Profeten Balian så stängde kolonierna runt om i solsystemet sina hamnar och försatte sig i total karantän. Under denna tid, den andra medeltiden, fick religionen, mycket tack vare Katastrofen, som Jordens öde kallas i folkmun, ett stort uppsving och knep nästan all makt. När gränserna slutligen öppnades och bringade den andra renässansen så var det adligt och religiöst styrda riken som över allt annat följde Balians nollte budord: Du skall icke skapa en maskin i en människas avbild.
På Jorden dök växten kapak, en gåva från Gud, upp. I den förvridna värld som överlevt Katastrofen reste sig det muslimska Kalifatet, som kontrollerar Luna, och i Medinas bibliotek bevarat den forna tidens kunskap, och det evangelistiska Konungadömet Salt Lake. På Merkurius finns Yamatoshôgunatet och Furstendömet Novgorod. Morgonstjärnan Venus är fördömd av Gud, och religiösa ledare runt om i galaxen uttalar förbud mot all sorts samröre med planeten. På mars finner vi gillenas hemvist, Marinerisfederationen, det adliga Konungadömet Elysium, den Röda vatikanens högborg, och den infosocialistiska Hellasrepubliken. I kuiperbältet finns Gefionfederationen, rymdfararnas rike, där blod är tjockare än allt annat, och till sist når vi Jupiter, vägs ände, där de splittrade församlingarna som utgör de Jovianska rikena konspirerar mellan varandra på Jupiters månar och de sex profeternas kyrka försöker medla fred och förståelse.
Solsystemet kan enklast beskrivas som medeltid i rymden, en blandning av hård sci-fi och det religiösa tänkande som genomsyrade varje del av civilisationen under medeltiden. Berättelsen i sig fokuserar på besättningens möte med det okända, vilket kan ta former av lite vad som helst: Främlingar, främmande platser, filosofiska tankar, etc.
Om du är ny men intresserad av att läsa berättelsen så rekommenderar jag att du börjar i början. Arkivet finns för att hjälpa dig att hitta rätt när du, otvivelaktigt, vill återvända och läsa vidare.
Berättelsen skrivs delvis för att utvidga och ge smak på det solsystem vi jobbar med till rollspelet, och delvis för att GnomviD vill skriva saker och utveckla sig skönlitterärt.
Kommentarer av alla slag välkomnas med öppna armar, varma kramar och busiga tjuvnyp.
